tisdag 22 oktober 2013

Sista dagarna i huset och allt runtomkring


Det är inte många dagar vi har kvar att njuta av i vårt kära hus i Mariastaden. Vad är ett hus egentligen? Det är ett skal som man kan byta ut, men det finns ju så många fina minnen i just detta hus. Så mycket har hänt på Tornfalksgatan 54. Det är vårt första hus. Vi är första ägarna till huset. Vi blev tre i detta hus. Vi gifte oss under tiden vi har bott i huset. Vi har dessutom de mest fantastiska grannar. Hur ska vi klara oss utan dem? De har ställt upp i ur och skur. Vissa har passat huset, vissa har bjudit in på bubbelbad, vissa har klippt gräset, vissa har passat Lykke, vissa har bjudit på fest, vissa har bjudit på middag, vissa har bjudit på ansiktsbehandling, vissa har ställt upp med läkarexpertis, vissa har ställt upp med kiropraktorhjälp, vissa har ställt upp med HIFsupport/biljetter. Alla har ställt upp! Det finns så mycket grannkärlek på vår gata att det gör ont i hjärtat att lämna huset och alla fina grannar som blivit riktiga vänner genom åren.

Hur ska Lykke klara sig utan sin granne Wille? De är som siamesiska tvillingar. Nåja, eller kanske mer som syster och bror. De bråkar. De kramas. De leker. De badar tillsammans. De måste ha två av allt. De saknar varandra när de är ifrån varandra. Nu när jag har skrivit allt detta så undrar jag om jag skriver om Lykke och Wille eller om mig och Anna (förutom det med badet då=))?

Lykke & Wille


Och förutom Wille då? Lykke börjar få kompisar. Hon är 2,5 och har söta små vänner i hennes ålder. De är små söta blondiner hela högen. Vilket är väldigt "exotiskt" i Kina när jag tänker efter. Hur ska Lykke klara sig utan dem? Godingen Lovisa. Lykkes partner in crime på dagiset. Det går inte en dag utan att Lykke pratar om Lovisa. Enligt deras förskollärare leker de TILLSAMMANS. Inte bara vid sidan om varandra som de flesta i deras ålder gör utan tillsammans. Jag blir helt varm i hjärtat varje gång jag tänker på det. Sedan har vi Stella. Stella är den coola grannen rakt över lekplatsen. Stella med alla häftiga leksaker hemma. Den första riktiga playdate-Stella. Lykkes springcykelkompis. Och vad vore Lykkes värld utan Emilia (Milia) och hennes mysiga hamstrar eller är det marsvin? Vad är det för skillnad? Oavsett så är Emilia den lite äldre tjejen (5år) som man kan se upp till. Hon kan cykla på en riktig tvåhjuling (wow) och har fina kläder/skor som Lykke kan ärva. =)

Stella och Lykke 
Stella & Lykke tittar på Lilla Prinsessan
Emilia, Lykke & Wille 
Lykke & Emilia gosar med Ninni


Förutom Lykkes "närhetsvänner" har vi dessutom mammas och pappas vänner. Eller snarare deras barn som Lykke har "växt upp" med. Majken, Klara och Juno. Rydebäcksgänget! Majken, Lykkes alldeles egna Pippi Långstrump. Hon som lärde Lykke att göra sin första kullerbytta. Och Majkens rum? Rena rama Villa Villekulla. Och Klara? Som borde vara Lykkes no 1, men som aldrig lyckas att gå om sin storasyster där. Söta lilla megablondie mysKlara. Och så har vi snyggJuno. Tjejen som har allt. Till och med något som Lykke verkar vilja ha mest av allt: nämligen en lillebror! I Junos fall en liten bebis i mammas mage, som har 50% chans att bli en lillebror. Stort.
Klara & Lykke
Har skoj i "Villa Villekulla" med Klara & Majken
Klara & Lykke
Äter glass med Juno
Viktigaste frågan av alla: hur ska Lykke klara sig utan sin älskade släkt? Sina kusiner? Fina Emil och Elin som har varit helt fantastiska vid Lykke från första stund. Jakob, som fortfarande heter Bebisen enligt Lykke trots att han när som helst kommer att växa om henne. =) Mormor och morfar Bengt, farmor och Bengt, farfar, Curt, Aljosa och Irina, Micke och Anna. Alla som Lykke håller så otroligt kär. Vem ska vi fira alla kalas med? Vem ska skämma bort vår lilla prinsessa? Det får planeras in många resor till Kina för er del! Tänk att vi kommer att missa sååå mycket. Hela livet i Sverige kommer att stanna upp för vår del, medan det kommer att rulla på som vanligt för alla våra vänner/familj/grannar/arbetskollegor/bekanta. Jag hoppas verkligen att vi kan hålla kontakten och uppdatera varandra på små och stora saker som sker.


Lykke med sina söta kusiner
Elin, Emil, Jakob och Lykke på Lykkes 2årskalas.
Morgonmyser med Jakob
Ni som känner mig vet att jag är ganska splittrad. Inlägget skulle handla om sista dagarna huset och kom istället att bli en cry-me-a-river-fest. Förlåt. Det börjar bli lite sorgligt att lämna allt och alla och jag blir tårögd bara av att tänka på det.

tisdag 8 oktober 2013

Lite av varje, eller mycket av varje


Tornfalksgatan 54
Vårt liv är lite upp och ner. Att planera utlandsflytt, jobba, ta hand om loppan och hinna hälsa på alla vänner har bidragit till min/vår splittrade tillvaro. Vi löser det! Vi löser allt. Det tar bara lite tid!
Vi är i alla fall på god väg med våra flyttplaner. Huset är uthyrt(!) från och med 1 januari och vi hoppas att den nya familjen som flyttar in på Tornfalksgatan 54 är snälla mot vårt fina hus. Nya pass är klara och är redo för visuminklistring. Hälsoundersökningarna är, tack gode gud, avklarade (inga fler sprutor!). Vi har sagt upp Lykkes dagisplats. Jag reagerade så kraftigt att det började tåras i mina ögon. Hennes trygga lilla värld. Vi hoppas att hon kommer att trivas lika bra på svenska skolan i Beijing.

Intercultural Communication 
Jag och Mattias har dessutom gått en kulturutbildning. Den handlade mestadels om skillnader mellan kineser och svenskar. Varför spottar kineser och inte svenskar? Varför äter kineser varm frukost och svenskar äter den kall? Varför har kineser en hierakisk organisationsstruktur medan svenskar har en platt? Allt var inte särskilt intressant men jag fick i alla fall svar på varför de spottar så mycket! För hur mycket jag än skulle försöka så skulle jag aldrig lyckas dra fram så mycket slem osv. Dessa kineser alltså! Spottandet oroar mig dock inte lika mycket som den "cultural shock" som alla tycks gå igenom. Denna kommer tydligen 3-6 månader efter ankomsten till det nya landet. Eftersom vi inte ens flyttat dit än så ber jag om att få återkomma kring detta.

Friabad Helsingborg
Förutom flyttfix har vi firat födelsedagar till höger och vänster! Först fyllde jag år. Dagen bjöd på strålande solsken! Vi passade på att njuta av den underbara höstdagen på stranden. Tänk så underbart det är att ha stranden så nära! Lykke skulle prompt bada! Jag försökte förklara för min trotsiga 2,5 åring att det är höst och är jättekallt i vattnet, men nej! Hon sprang i! Superblöta skvalp-skvalp Converse på fötterna! Och så lite sand på det! Underbart om ni frågar Lykke! Efter "badet" blev det födelsedagslunch på Étoile. Fick tyvärr ingen bild på den enorma samt enormt goda chokladkakan som bjöds till efterrätt! Smaskens!


Freja och Lykke 
Kanelbullensdag 
Nästa födelsedagsfirande skedde i Västerås. Min svägerska Irina hade fyllt 30år och Lykkes kusin Jakob hade fyllt 1 år! Självklart ville vi fira detta! Så på självaste kanelbullensdag packade vi bilen full med presenter och begav oss norrut. Första stoppet blev Jönköping där vi blev bjudna på middag hos våra vänner Sophie och Oskar. Lykke hade under dagen pysslat ihop ett halsband till deras lilla dotter Freja, men herregud så vemodigt det var att lämna ifrån sig presenten! Lilla Lykke! Sedan kollades det på Nicke Nyfiken och Lilla Prinsessan. Dagens kids alltså! En bild säger mer än tusen ord!  Kolla moderna tjejerna Freja och Lykke. Andra stoppet blev mormor och morfar i Olshammar. Och katterna förstås! Mormor och morfar fick varsin kram, men katterna fick den fullständiga uppmärksamheten och kärleken! Tills den ena katten sa ifrån. Dumma katt. Rev Lykke på armen och tårarna strömmade länge länge. Tur att det finns Hello Kitty plåser. Det var en besviken och ledsen Lykke som fick sätta sig i bilen för fortsatt roadtrip till Västerås. Slutdestination för helgen. Irina och Alexej (min bror) hade fixat och pyntat och fått till en fin festlokal. Vid 15tiden började gästerna att strömma in. När korkarna svischade upp i taket och ballongerna sprängdes av små klåfingriga busungar visste man att kalaset hade börjat! God mat, mycket prat (både ryska och svenska), glada barn, fina presenter. Underbar kväll helt enkelt! Sedan var det dags att köra hem till Helsingborg. Måste bara tacka och berömma vår lilla prinsessa! 6 timmar i bil (3 kissepauser) och inga klagomål från vår sötis! Inte en enda gång! Biltjej!

Söta Irina med Jakob

Nyvaken liten donna

tisdag 1 oktober 2013

Att uppleva The Lodge


Jag kan inte med ord beskriva vilken underbar fredag/lördag vi hade på The Lodge. Om ni inte har varit där och har några tusenlappar undanstoppade så åk! Jag har aldrig känt mig så fullständigt isolerad och avslappnad. Helkroppsmassagen som jag fick i födelsedagspresent av min man var så klart en bidragande orsak till den totala avslappningen (även om det gjorde så fruktansvärt ont lite då och då under tiden). Att sedan mötas av skumpa och choklad på rummet hjälpte också till. Jacuzzi ute på terrassen med svindlande utsikt, bastu, sprakande brasor, fantastisk mat och inte minst trevligt sällskap avgjorde det hela. En sak är säker: vi bara måste komma tillbaka.



Denna gång valde vi "fredagspaketet" och bo i en av deras stugor (det var något störande att sviten redan var upptagen! =)). Vita fräscha sängkläder, rosenblad, fotogenlykta, champagne, choklad....vad mer kan en tjej behöva en fredag? Jo, mycket mer jag vet...nää, jag skojar! Det var verkligen sagolikt dock lite skrämmande på samma gång så fort solen gått ner. Det enda jag kunde tänka på var "The owls are not what they seem". Stället var som hämtat ur Twin Peaks, ugglorna var rätt så närvarande. 







Jag vill passa på och tacka alla som bidrog till denna underbara helg. En av de bästa bröllopspresenterna ever! Vilket ställe!