Igår var det dags för lungröntgen. Endast för mig och Mattias. Lykke fick spendera dagen hos sin kusin Elin. Tror nog att hon var glad att slippa träffa fler läkare.
Jag är oftast av den åsikten att "det man inte vet lider man inte av" men nu när allt ska undersökas så växer min noja mot sjukdomar för varje dag. Jag drömmer att jag har de mest konstiga sjukdomar som finns. Vi fick i alla fall göra en medicinsk röntgen på Läkarhuset Ellebogen i Malmö . Man fick trycka upp sig mot en platta och ta ett djupt andetag. Det enda jag hade i huvudet är "låt mig vara frisk, låt mig vara frisk, låt mig vara frisk". Jag återkommer med alla resultat när vi väl fått dem. Måste dock lägga till att Mattias är hur lugn som helst och tycker mest att jag är löjlig som ställer en massa konstiga frågor till varje läkare och sköterska som jag träffar.
När röntgen var avklarad var det dags för Mattias att åka till jobbet i Lund och jag fick ta tåget till Helsingborg. När jag väl var framme i Ödåkra för att hämta prinsessan möttes jag av en yrvaken liten sjukling med svullna röda ögon. Åh nej, inte ögoninflammation. Inte nu (vet dock att det aldrig finns passande tid för sjukdomar). Hemma kollade vi tempen (som enligt Lykke alltid ligger på åtta nio) men ingen feber. För säkerhetsskull skulle vi även kontrollera febern hos hela Lykkes arsenal. Så varenda nalle och docka fick termometern uppkörd...ja...ni vet var. Alla hade åtta, nio. Vissa hade jävla (elva). När vi ändå var igång så åkte även doktorsväskan fram och hälsoundersökningen bara fortsätter och fortsätter...
Och eftersom jag skriver detta inlägg idag kan jag meddela att det inte verkar bli någon ögoninflammation. Kan det vara allergisk reaktion mot något? Kanske till och med mot vaccin som hon har fått i veckan? Ögonen är i alla fall inte lika röda och svullna idag. Lykke verkar inte lida av det så vi avvaktar. Sjukdomarna/doktorsbesök genomsyrar dock vårt hem nu. Sprutor delas ut till höger och vänster, jag får besk medicin av Lykke på sked och hon tröstar sina dockor genom att säga "såja lilla vännen, det är bara spjuta". Jag ska testa den frasen på Lykke nästa vecka när det är dags för vaccin nr 2 (har dock inte höga förhoppningar på att det kommer att fungera).
Bloggen om familjen Fors. Pappa Mattias, mamma Aleks och dottern Lykke. Innehållet kommer att fokusera på flytten från Helsingborg till Beijing och livet i det nya landet.
lördag 31 augusti 2013
tisdag 27 augusti 2013
Hälsoundersökning steg 1
Nu är processen igång. Idag har familjen Fors haft nöjet att besöka Avonova i Lund för läkarundersökning, vaccination samt provtagning. Hälsoundersökningen är så pass omfattande att jag börjar undra ifall vi ska till Kina eller hela vägen till månen. EKG, HIVtest, lungröntgen, vaccinationer i massor. Och alla dessa dokument! Jag spenderade nog 30 minuter på att fylla i hur många sidor som helst. Satte mest NO på allt. Sjukdomarna lät hemska och jag hoppas verkligen att jag inte har haft dem.
Lykke var glad när vi kom. Läste ett par inredningsmagasin, gick igenom leksakslådan och ritade. Sedan kom hon. Läkaren i den blåa rocken. Hakan började darra och läppen var inte långt efter. Hon slängde sig på golvet, gjorde sig slapp som spaghetti, tårarna sprutade och hon skulle minsann inte mätas eller vägas och absolut inte vaccineras. Vid denna tid hade Mattias redan stuckit iväg på sin kurs (smidigt för honom) så jag fick hantera denna kris alldeles ensam. Och det ska tilläggas att jag är extremt rädd för sprutor. I slutändan krävdes det tre personer för att vaccinera en 2-åring och hon grät/skrek hela vägen till bilen. Somnade så fort jag satte henne i bilbarnstolen, men innan hon slocknade fick jag en blick som sammanfattade vår förmiddag på 2 sek. Jag kände mig som världens sämsta mamma (helt svettig dessutom och puls på 200). Nästa stop blev därför Party Tajm och McD. Heliumballong och Happy Meal. Något gladare Lykke på köpet.
Hela eftermiddagen och kvällen fick jag bära denna 13 kg söndervaccinerade kärlek i min famn. Vet ej om de träffade fel när de satte sprutan i låret eller om primadonnan förstått hur hon ska utnyttja situationen. Och nästa tisdag ska vi till Avonova för nästa dos vaccin. Can't wait.
lördag 24 augusti 2013
Att resa med stil
Måste bara kika in här och visa er vad jag fick av min söta granne igår.
Som de flesta vet har jag fetisch för leopard. Allt började med en kort kort leopardkjol i början av 90-talet. Mammas man Bengt hade köpt den till mig. Plyschaktig, mjuk och precis så att den täckte rumpan! På den tiden hade jag smala snygga ben så längden på kjolen var bara till min fördel. Idag hade den behövt vara något längre. Hur som helst utökades leopardsamlingen med åren och idag hänger en hel del scarfs i hallen med dessa fantastiska prickar. De pryder mina byxor, blusar, strumpor och igår fick jag även två nyheter som gör att jag kommer att resa till Kina med stil. Snyggt va?
P.S Om jag börjar överdosera leopard måste ni säga till! =)a
Som de flesta vet har jag fetisch för leopard. Allt började med en kort kort leopardkjol i början av 90-talet. Mammas man Bengt hade köpt den till mig. Plyschaktig, mjuk och precis så att den täckte rumpan! På den tiden hade jag smala snygga ben så längden på kjolen var bara till min fördel. Idag hade den behövt vara något längre. Hur som helst utökades leopardsamlingen med åren och idag hänger en hel del scarfs i hallen med dessa fantastiska prickar. De pryder mina byxor, blusar, strumpor och igår fick jag även två nyheter som gör att jag kommer att resa till Kina med stil. Snyggt va?
P.S Om jag börjar överdosera leopard måste ni säga till! =)a
torsdag 22 augusti 2013
Husjakt i Beijing
Snart är det dags för husjakt i Beijing och vi ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Större dos skräck än förtjusning dock med tanke på det vi har hört! Standarden är superviktig för oss medan kineserna verkar fokusera på kvm. Ju större desto bättre? Inte för vår del tack! Jag vill verkligen ha fräscht kök och badrum. Helst öppen planlösning. Nej, inte mellan kök och badrum förstås utan mellan kök och vardagsrum. Helst.
Vi hoppas innerligt att vår märklare Rita (som antagligen heter något annat som vi inte kan uttala) har några fina objekt att visa oss vecka 37. Området som vi blivit tipsade om heter River Garden och är, så långt vi förstår, ett barnvänligt område med många svenskar. De flesta hus är dock så stora att pedanten i mig redan nu börjar bli nojig över städningen. Städerska? Nja...kommer jag någonsin bli nöjd med någon? Ok, nu får jag bromsa lite. Vi har fortfarande inget hus i Beijing och befinner oss fortfarande på svensk mark i vårt välstädade 133kvm hus (som för övrigt är till uthyrning).
Avslutningsvis vill jag visa en bild som får mig att uppskatta mitt "nuvarande-jag" något så enormt. Anna har laddat ner en sjukt rolig app som föråldrar människor och jag tackar för alla gapskratt idag! Ni får njuta(bli förskräckta)av oss här nedan!
Vi hoppas innerligt att vår märklare Rita (som antagligen heter något annat som vi inte kan uttala) har några fina objekt att visa oss vecka 37. Området som vi blivit tipsade om heter River Garden och är, så långt vi förstår, ett barnvänligt område med många svenskar. De flesta hus är dock så stora att pedanten i mig redan nu börjar bli nojig över städningen. Städerska? Nja...kommer jag någonsin bli nöjd med någon? Ok, nu får jag bromsa lite. Vi har fortfarande inget hus i Beijing och befinner oss fortfarande på svensk mark i vårt välstädade 133kvm hus (som för övrigt är till uthyrning).
Avslutningsvis vill jag visa en bild som får mig att uppskatta mitt "nuvarande-jag" något så enormt. Anna har laddat ner en sjukt rolig app som föråldrar människor och jag tackar för alla gapskratt idag! Ni får njuta(bli förskräckta)av oss här nedan!
onsdag 21 augusti 2013
Från stora äventyr till ännu större äventyr!
2012-12-15 hände det! Mattias friade till mig på Restaurang Familjen i Göteborg. Ett JA dröjde inte många sekunder och i lördags (2013-08-17) fick vi båda säga JA till varandra under ett äppelträd på Sofiero i Helsingborg.
Familjen var samlad. Vännerna var samlade. Leende blandades med tårar. Tjejernas klackar sjönk ner i den blöta gräsmattan. Champagneglas klirrade. Solen tittade fram mellan molnen precis när ceremonin skulle börja och jag hade en miljon fjärilar i magen! Äntligen! Jag log och log, förmodligen som världens fåne! Jag var såååå lycklig....tills Lykke nästan drog ner min bröllopsklänning.
Festen fortsatte på Restaurang Lagmark långt in på natten och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Det fanns så mycket kärlek i det rummet den kvällen! Tack alla älskade vänner och familj för att ni gjorde vår dag till något alldeles underbart. Och ett särskilt tack till Tomas, vår idealiska toastmaster, som gjorde festen till något mästerligt.
Amor Vincit Omnia
Nog om bröllop (även om jag kan prata om det i måååånga timmar). Bloggen startas för att våra familjer och vänner ska kunna följa familjen Fors på dess äventyr i Kina. Mattias har fått jobb i Beijing så vår lilla familj kommer att flytta dit i november. Jag kan inte ens föreställa mig hur det kommer att bli, men jag lovar att ni får erfara alla våra upplevelser och förmodligen missöden (med rätt hög sannolikhet på grund av språket) här på bloggen. Tålamod tillhör inte direkt till mina goda egenskaper så vi får se hur det kinesiska livet kommer att arta sig.
Familjen var samlad. Vännerna var samlade. Leende blandades med tårar. Tjejernas klackar sjönk ner i den blöta gräsmattan. Champagneglas klirrade. Solen tittade fram mellan molnen precis när ceremonin skulle börja och jag hade en miljon fjärilar i magen! Äntligen! Jag log och log, förmodligen som världens fåne! Jag var såååå lycklig....tills Lykke nästan drog ner min bröllopsklänning.
Festen fortsatte på Restaurang Lagmark långt in på natten och jag har nog aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv. Det fanns så mycket kärlek i det rummet den kvällen! Tack alla älskade vänner och familj för att ni gjorde vår dag till något alldeles underbart. Och ett särskilt tack till Tomas, vår idealiska toastmaster, som gjorde festen till något mästerligt.
Amor Vincit Omnia
Nog om bröllop (även om jag kan prata om det i måååånga timmar). Bloggen startas för att våra familjer och vänner ska kunna följa familjen Fors på dess äventyr i Kina. Mattias har fått jobb i Beijing så vår lilla familj kommer att flytta dit i november. Jag kan inte ens föreställa mig hur det kommer att bli, men jag lovar att ni får erfara alla våra upplevelser och förmodligen missöden (med rätt hög sannolikhet på grund av språket) här på bloggen. Tålamod tillhör inte direkt till mina goda egenskaper så vi får se hur det kinesiska livet kommer att arta sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)